Annons
Insändare

Den stora frågan är – när tar detta slut?

Min vanliga dagsrutin numera är inte densamma som förut, jag vaknar inte en timme innan lektionen börjar för att hinna äta frukost och så vidare…
Publicerad 18 april 2020
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Jag må vara 18 år men ska jag vara helt ärlig så känns det inte så, detta med hemstudier kräver mycket mer ansvar och ibland sätter jag hellre på PewDiePie på youtube än att skriva ett PM, erkänner skribenten.
Jag må vara 18 år men ska jag vara helt ärlig så känns det inte så, detta med hemstudier kräver mycket mer ansvar och ibland sätter jag hellre på PewDiePie på youtube än att skriva ett PM, erkänner skribenten.Foto: Ole Gunnar, Onsøien

Jag vaknar varje morgon ungefär tio minuter innan lektionen börjar, sätter på datorn och går in på google meet, stänger av mikrofonen och kameran. Sliter mig ur sängen och rör mig ner mot köket i underkläder, fixar lite frukost och går sedan upp till datorn igen. Sitter halvdöd och glor på skärmen medan läraren går igenom instruktioner till nästa uppgift.

För att inte hamna efter så gör man uppgiften snabbt så man kan ta det lite lugnt. Jag var redan ganska så lat innan pandemin, detta med covid-19 gjorde inte saken bättre för fem öre. Jag trodde inte jag kunde vara latare men jag hade fel. Jag må vara 18 år men ska jag vara helt ärlig så känns det inte så, detta med hemstudier kräver mycket mer ansvar och ibland sätter jag hellre på PewDiePie på youtube än att skriva ett PM.

Annons

Hur påverkar då denna ständiga uppkopplingen och isoleringen en?

Jo, jag har inte så mycket emot det faktiskt, problemet är bara att man kan gå in på så mycket annat än att göra själva uppgiften vilket leder till att man hamnar efter, men man får ta sig i kragen och göra det man skall så det är gjort. Det blir även väldigt händelsefattigt eftersom man inte kan umgås med sina vänner särskilt mycket.

Hur än tråkig uppgiften är så får man bara bita i det sura äpplet och göra den för att få CSN. Sen har vi de personer med prestationsångest eller andra problem som gör denna tid mycket jobbigare, de får väl bara tygla sina känslor och ta sig igenom denna tid vi lever i nu. Jag är lugn med allt detta, förutom att vi inte kommer få en student, vilket skall vara en av de roligaste grejerna i livet. Tänk bara i framtiden om jag får barn och de frågar om min student, “ääh jag hade ingen”, jag menar hur kul är det? Det är en kvalfull fas vi helt enkelt bara får kämpa oss igenom. Jag tänkte även resa utomlands efter studenten, vilket jag förmodar inte blir av, men, men det är som det är.

Överdriften över denna pandemi är ganska stor vilket påverkar oss studenter på ett negativt sätt, den stora frågan är när detta tar slut? Vi får hoppas att lidandet försvinner så småningom så att vi studenter kan återgå till det vanliga livet.

Vi tar det som det kommer.

Rasmus Claesson

TCTE17, Söderslättsgymnasiet

Annons
Annons
Annons
Annons