Studenten – en dag vi inte kan återskapa
Då inträffar en devisterande kris som orsakar problem för människor i hela världen, men en sak den även påverkar är vår student. Det har gått så långt att frågan ifall vi ens kommer ha en student är överallt.
På grund av smittan kan vi inte ha utspring eller släkten hemma, eftersom det är för många människor på samma klass. Men trots dessa argument så ser vi en massa platser där det samlas över 50 personer, så varför skulle vi inte få fira en dag, en dag som vi kämpat för så länge? En dag vi inte kan göra senare eller återskapa. Så många ungdomar som längtat, en dag som vissa antagligen ser som en av de största händelserna i sitt liv om inte den största, så varför inte bara låta oss ha en dag?
Vi gymnasieelever, men framförallt vi som går det tredje året, kämpar nu hemma för att klara av studier som lärarna kämpar för att få fram eftersom det inte finns något färdigt och effektivt sätt att flytta hem skolan. Vi vet inte ens ifall vi kommer kunna ta studenten på grund av den avbrutna skolgången, vi kanske behöver göra någon form av sommarskola för att klara av allt. Samtidigt så oroar vi oss för mormor och morfar samt farmor och farfar, men även resten av släkten och vänner. Så jag upprepar, varför inte låta oss ha en dag där vi för en stund kan lägga allt åt sidan och fokusera på glädjen och att vi kämpat så länge och har äntligen lyckats?
Man kan såklart skjuta fram studenten men känslan kanske försvinner, men vill vi verkligen riskera det? Detta är ett jobbigt år för alla och man ställer till och med in stora event som OS, dagen då folk som tränat i år äntligen ska få sin chans att synas. Men vi är inte hundra tusen personer, så chansen att vi får denna dag kan väl inte så liten - hoppas jag.
Emanuel Wollin
TCTE17 Söderslättsgymnasiet