EU är det bästa vi har
Om det är något svenska politiker har uppfattat som en lättplockad poäng så är det att skjuta en salva på EU. Få svenskar protesterar när såväl regering som opposition till höger och vänster ojar sig över att EU-kommissionens förslag till långtidsbudget innebär att den svenska avgiften till EU kan komma att höjas från cirka 40 miljarder kronor till 55 miljarder kronor. Det bland annat som en följd av Storbritanniens planerade EU-utträde.
EU-motståndarna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står båda redo att plocka hem EU-kritiska väljare, vilket gör det ännu angelägnare för S och M att markera mot kommissionens planer. Statsminister Stefan Löfven har förklarat att ”Det kommer inte att hända” och finansminister Magdalena Andersson att ”vi ska vara snålast i EU”. (Europaportalen) Moderaternas EU-nämndsledamot Karin Enström deklarerar att ”Vi delar regeringens budgetrestriktiva inställning”. (DN 1/5)
Egentligen är det bara Liberalerna som behåller sin mycket EU-vänliga ton, med både euron och mer av överstatlighet på önskelistan. ”Det som är heligt för oss är att EU-samarbetet fungerar väl, inte att hålla budgettaket på exakt 1 procent.” säger EU-nämndsledamoten Tina Acketoft till DN. Det är tveksamt om det är någon väljarmagnet för Liberalerna, men det är ändå konsekvent av det krympande partiet att hålla fast vid en linje. I motsatt till sitt rykte är det påfallande ofta som just Liberalernas politik står att känna igen genom mandatperioderna, och i EU-frågan är det verkligen så.
Politisk kommunikation blir ofta fördummande. Den kopierar marknadsföringens idéer om att ett budskap ska vara enkelt att ta till sig. ”Ät vår kola och bli glad” är bättre än ”Ät vår kola och bli gladare för stunden, men lite tjockare och ledsnare efteråt.”
I valrörelsen kommer det att accelerera ytterligare, med tillägget att ”Kalles kola gör dig sjuk, köp Pelles kola”. I själva verket är det inte mer av enkla budskap politiken behöver, utan fler komplicerade. EU-frågan är ett utmärkt exempel på det. I brist på nyanser är det lätt att hamna i en situation där misslyckanden skylls på Bryssel, alldeles oavsett var problemen egentligen har uppstått. I det budskapet drunknar det faktum att Sverige faktiskt får tillbaka en hel del för pengarna.
Återbetalningen kommer i form av att vara del av en union med en väl fungerande inre marknad och med starkt förhandlingskapital mot omvärlden när det gäller handelsavtal. Det kommer i form av nödvändigt samarbete för att motverka terrorism och kriminalitet. Och det syns i sådant som många tar för självklart idag – möjligheterna att studera och röra sig enkelt i EU:s medlemsländer eller att på utlandssemestern slå en billig signal hem på mobiltelefonen.
Det här vet förstås både socialdemokrater och moderater. Men det vore klädsamt om de oftare påpekade också detta, så att de inte hamnar i sits där allt som berör EU och Bryssel är lika med byråkrati och bortslösade svenska resurser. Så mycket Storbritannien har Sverige inte råd att bli.
