Annons

När Sverige måste möta krisen

Coronaviruset och Turkiets öppning av gränserna för migranter mot EU är två samtidiga prövningar av svensk krishantering.
Ledare • Publicerad 3 mars 2020 • Uppdaterad 5 mars 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Klarar Sverige och Europa ett par samtidiga kriser?
Klarar Sverige och Europa ett par samtidiga kriser?Foto: Henrik Montgomery/TT

Coronavirusets utbredning dominerar nyhetsrapporteringen. För allmänheten är det svårt att få grepp om hur kraftfullt viruset är och hur stor riskspridningsrisken är. Experter på området kan inte ge tydliga svar eller så gör de delvis olika tolkningar av hotet. Men en realistisk bild ges på SvD Debatt (2/3) av Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet och överläkare i virologi i Region Västerbotten. Enligt Elgh måste vi räkna med att viruset sars-cov-2 kommer att sprida sig brett över Sverige. Han jämför med ”Asiaten” 1957 och ”Hongkonginfluensan” 1969, som orsakades av en annan typ av virus. Om utfallet av Coronaviruset bli något liknande handlar det om att viruset drar runt i Sverige under några månader med en topp under några veckor. ”Risken att en majoritet av får sjukdomen i någon form är stor” skriver Elgh. Om dödligheten är 1 procent betyder det 50 000 döda, och en stor del av dem i riskgrupper som äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

Att förhindra eller lindra ett sådant scenario kan handla om att köpa tid genom att förskjuta spridningen så gott det går. Det ger möjlighet att lära sig mer om hur sjukdomen covid-19 mest framgångsrikt behandlas, att öka sjukvårdens beredskap – där vårdplatser utgör en brist – och att i bästa fall hinna få fram ett vaccin innan spridningen har accelererat.

Annons

Coronaviruset har redan delvis testat vår beredskap för att möta spridning av ett virus men hur stor och allvarlig den prövningen blir återstår att se.

En hotande virusspridning orsakar inte några stora ideologiska känsloutbrott, utan riskerna för samhället ser annorlunda ut. Främst handlar det om riskerna för att människor blir allvarligt sjuka och dör, men de ekonomiska konsekvenserna är också kännbara under en tid. När kinesisk tillverkning stängs, distributionskedjor skärs av och börser rasar så ger det följdverkningar för hela samhällsekonomin. En kort nedgång är hanterbart, om en längre recession utlöses leder det till något betydligt allvarligare.

Andra typer av kriser destabiliserar samhället på ett annat sätt. Ett stort antal migranter som kommer samtidigt till ett land är ett sådant exempel. Då blir det betydligt svårare att vara analytisk och det är lättare till känslor och att beskylla meningsmotståndare för ondskefullt sinnelag.

När Turkiets auktoritära ledare Recep Tayyip Erdogan öppnar gränserna mot EU för enligt honom ”miljoner migranter och flyktingar” är det ett väl genomtänkt drag i ett politiskt maktspel. Det leder inte enbart till avtalsbrott och en eskalerande konflikt med EU utan bidrar också till att öka splittringen inom i EU i hur man ska hantera migranter: mellan politiska läger, mellan länder och inom länder. Det är också avsikten.

Att förhålla sig analytisk till människor, migranter som rör sig över gränser är svårt. Det ska vara svårt, allt annat vore empatilöst. Det är ändå nödvändigt att inse att människor rör sig av olika skäl, allt är inte värnlösa flyktingar och barn.

Frågan om migration kommer inte att bli mindre viktig i Europa under kommande decennier, befolkningsökningen i de regioner där människor söker sig talar helt emot det. I konfliktområden där stora maktspelare är inblandade, som Ryssland, USA, Kina, EU och i detta fall Turkiet, kommer det också att användas som ett av flera påtryckningsmedel.

Svensk krisberedskap måste ta detta på kyligt allvar. Den kan inte överlåtas till vare sig främlingsfientliga krafter, naiva världsfredsdrömmare eller epitetsklistrare.

Vi måste ha en seriös politisk debatt om hur olika scenarier ska mötas och vad vi är beredda att offra och vad som är nödvändigt att försvara.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons